Basgitarr

Utrustning och tips

Optimering av mikrofonplacering på kontrabasen

Vid mina två livespelningar då jag tagit med mig kontrabasen har jag upplevt att spel på speciell E-strängen har varit lite mindre framträdande jämfört med spel på övriga strängar på basen. Av den anledningen har jag ett behov av att försöka optimera mikrofonplaceringen på instrumentet så att jag erhåller ett mer fullfrekvent liveljud.

I detta test avser jag testa fyra stycken intressanta mikrofonplaceringar då mikrofon monteras på basen med hjälp av en Bass-On-Stage på stränghållaren:

  1. Mikrofon på svanhals under mellan stall och greppbräda
  2. Mikrofon på svanhals och framför f-hål vid G-sträng
  3. Mikrofon utan svanhals och riktat mot utrymmet mellan stallfötterna
  4. Mikrofon på svanhals och mikrofon mellan stallfötter

Vid livespelningarna med kontrabasen använde jag mikrofonplacering 1 med en Line Audio CM3.

Provuppställning

Av någon anledning kunde jag inte få svanhalsen och mikrofonen enligt position 4. Kanske var svanhalsen för lång för ändamålet då även mikrofonhållaren måste räknas med i dess fulla längd. Trångt blev det i alla fall och det blev alltså bara tre positionsprov. Däremot hade jag två kondensatormikrofoner att testa på båda positionerna; en Milab DC-96C och en Line Audio CM3. Det är just CM3:an jag använt vid livespelningarna och i ett läge som motsvarar position 1 enligt ovan. Vid proven använde jag en sk. shockmount så långt det var möjligt. Mikrofonkabeln ansluts med XLR-uttag mellan strängarna på kontrabasen.

Michrophone_placement_mics   Michrophone_placement_DAW_setup

Mikrofoner (Milab DC-96C och Line Audio CM3) och inspelningsutrustning.

Förutom mikrofonerna användes inspelningsprogrammet Cubase LE 5, en ART Tube MP mikrofonpreamp, Zoom R24 som ljudkort och kontrollyta för Cubase. För lyssning användes en vanlig hemmastereo samt RH-A7 hörlurar från Roland. Mikrofonen från Line Audio har fördelen att den är liten och lätt vid montering på kontrabasen. Men Milab DC-96C är inte så speciellt stor heller för att vara en stormembransmikrofon.

Till respektive inspelning användes en refräng från en liveinspelad låt med jazzfeeling som grund. Signalen är högpassfiltrerat så att mitt tidigare basljud minimeras i lyssningen. Det valda stycket passar bra att spela i första position med fingerspel (pizz) där alla strängar används för ett brett registeromfång från låga E till lös G-sträng.

Michrophone_placement_Pos1_CM3   Michrophone_placement_Pos1_DC-96C

Mikrofonposition 1: CM3 (höger), DC-96C (vänster).

I position 1 placeras mikrofonen på svanhals och riktas in mot centrum av basen, under strängarna mellan stall och greppbräda. Här används shockmount även om DC-96C är lite för tung för stötskyddet.

Michrophone_placement_Pos2_CM3   Michrophone_placement_Pos2_DC-96C

Mikrofonposition 2: CM3 (höger), DC-96C (vänster).

I position 2 monteras mikrofonerna på samma sätt, men riktningen väljs mot f-hålet på G-strängens sida. Här valdes en vanlig mikrofonhållare för DC-96C i och med att mikrofonens riktning är rakt i dess radiella riktning, ingen stötskyddad hållare här alltså.

Michrophone_placement_Pos3_CM3   Michrophone_placement_Pos3_DC-96C

Mikrofonposition 3: CM3 (höger), DC-96C (vänster).

För position monterade båda mickarna i deras originalhållare direkt på Bass-On-Stage utan svanshals. Normalt sett skulle CM3:an kunna monteras i shockmount, men jag fick tyvärr problem att lossa gängadaptern på svanhalsen.

Lyssningsresultat

För respektive position spelades ett dedikerat spår in i Cubase LE 5 där mikrofon växlades mellan CM3 och DC-96C mellan tagningarna.

Michrophone_placement_DAW_channels

Bild från Cubase LE 5 med vågformer från inspelningarna.

Genom att lyssna på spåren separat men även mixat med bakgrundskomp kunde olika egenskaper hos både mikrofonplacering och val av mikrofon noteras.

Position 1 Position 2 Position 3
CM3 Ensam – Relativt jämnt ljud i hela registret
– En liten tendens till plonkighet
– Lagom med träknorr, finger- och strängljud
– Mullig och mycket rund ljudbild
– Mycket bas
– Bra kärna och mid men med behållen baskaraktär
– Fint träknorr, finger- och strängljud
– Bra djupbaskaraktär
Med komp – Något tunn i djupbasen
– En tendens till lite plonkighet
– Helt ok tillsammans med komp
– Upplevs mulligt och dämpat
– Ganska svagt ljud som inte kommer fram till kompet
– Mycket basrikt
– Brett frekvensomfång
– Kommer väl tillrätta i kompet
– Basen sitter snyggt i botten
– Mycket bra med komp
DC-96C Ensam – Ganska lite träknorr, finger- och strängljud
– Låter snyggt och rent
– Något mulligt och basrikt
– Mulligt och kanske lite för mycket bastryck
– En del träknorr, finger- och strängljud kommer med
– Ljudet känns rent
– Snyggt och rent
– Basen är bra men kan upplevas ytterst lite mullig
Med komp – Något åt de mulligare hållet då det saknas en del träknorr, finger- och strängljud
– Helt ok tillsammans med komp
– Låter mulligt och platt tillsammans med komp – Det låter snyggt och rent
– Kanske lite bastungt till kompet
– Helt ok med komp

Upplevda lyssningsresultat med olika mikrofoner i tre positioner.

I tabellen ovanför återfinns mina lyssningsintryck från de olika inspelningarna; både med ensam mikrofon och tillsammans med komp. Det visade sig att min kontrabas trivdes bäst med mikrofon i position 3 även om position 1 inte var speciellt långt efter. Det visade sig att DC-96C kan upplevas lite mulligare och bastungare än CM3. CM3 fångade dessutom mycket mer träknorr, finger- och strängljud än DC-96C. Det kan ha att göra med de olika mikrofonernas karakteristik avseende runtupptagningsförmåga men även proximitetseffekt, dvs. en bashöjning ju närmare mikrofonen befinner sig från ljudkällan. Mikrofonplacering position 2 var ingen bra lösning med någon av mickarna då det blev alldeles för bastungt med upptagning nära f-hålet.

Tittar man på polärdiagram för respektive mikrofon kan det uttydas att CM3 i allmänhet är mycket mer runtupptagande än DC-96C. CM3 är upp mot 5 dB känsligare 90° från mikrofonriktningen jämfört med DC-96C. Det borde förklara en del av att ljudet från CM3 innehåller mer träknorr från greppbrädan, finger och strängljud. I provad position 3 kan jag uppleva det som mycket angenämt att ha med i ljudbilden.

Frekvensresponsen hos båda mikrofonerna är också intressanta. Milab specificerar detta från ca 35 Hz uppmätt på en meters avstånd från ljudkällan. Här håller DC-96C en väldigt rak frekvensgång från 35 Hz till ca 6 kHz men det uppges ingen respons på närmare ljudupptagning. Gissningsvis blir proximitetseffekten påtaglig vi så pass nära mickning som proven utgjorde och kan nog förklara en del av den lilla basökning som upplevdes med den mikrofonen. Däremot redovisar Line Audio frekvensresponsen från 20 Hz uppmätt vid både 1 m och 30 cm. Vid 30 cm avstånd erhåller CM3 linjär frekvensgång redan vid ca 30 Hz och håller den ända upp mot 15 kHz. Proximitetseffekten är därför inte lika påtaglig för CM3 vid så pass nära uppmickning som gjordes under proven.

Resultat beror säkert även på basens karaktär också. Lös D-sträng verkar få en liten extra knuff i princip alla ljudupptagningar. Förmodligen är basen något mer resonant i det frekvenregistret. Det kan jag nog höra när jag själv spelar, men även min anslagsteknik kan nog förbättras en hel del så att jag får jämnare balans mellan tonerna.

Slutsatser

Var det så basfattigt som jag trodde med mikrofonen CM3 i position 1? Nej, egentligen inte. Men det finns dock en tendens till viss plonkighet i ljudet i detta fall. Förmodligen har det också med basförstärkarens karaktär att göra. Men efter detta test kan jag konstatera att min kontrabas trivdes allra bäst med CM3:an i position 3, dvs. monterad direkt på Bass-On-Stage i shockmount riktad mot utrymmet mellan stallbenen. Då fick jag bäst balans mellan strängarna och de biljud som blir vid spel.

Även om CM3 tog sig vinnande genom testet låter DC-96C i allmänhet mycket snyggare, lugnare, behagligt och färdigmixat. Men då har vi ju en mikrofon som kostar drygt 10 ggr mer också. Dock gör sig nog proximitetseffekt gällande och det kan bli lite för bastungt med så pass nära mickning.

Live kommer jag alltså att satsa på CM3:an i position 3. Eftersom jag dessutom lägger undan svanhalsen blir upp- och nerriggning av kontrabasen enklare då mikrofonen blir enklare att montera. Mikrofonen är dessutom mindre i vägen och den riskerar heller inte att ge missljud om den råkar gunga till och slå emot stallet.

Annonser

2017-12-16 Posted by | Analys & Undersökningar, Kontrabas | Lämna en kommentar

Nya handelsregler med trävaror, vad innebär det för musikern?

Nu i början av 2017, (2017-01-02 för att vara exakt) träder nya uppdaterade handelsregler för utrotningshotade djur och växter ikraft. Podcasten www.gitarrzombien.se tog upp detta i en extra intressant nyårsupplaga av programmet (utgiven 2016-12-30) eftersom det också kommer att påverka handel med musikinstrument byggda av exklusiva material. Till dessa exklusiva material ingår främst greppbrädor av sk. rosewood.

Egentligen är det inte industrin med musikinstrument som är den största boven i dramat, utan mer storförbrukare av trävaror så som möbelindustrin. CITES (the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) reglerar handel med dessa träslag och sedan tidigare har det varit helt förbjudet att handla med varor tillverkade av Brazilian rosewood (dvs. Riopalisander – Dalbergia nigra). Detta träslag har varit på den förbjudna A-listan sedan 3 mars 1947.

Från och med 2 januari 2017 kommer nu B-listan med all övrig rosewood (hela släktet Dalbergia spp.) också vara förbjudna att importera, exportera och transportera i kommersiellt syfte. Detta träsläkte (förutom Dalbergia nigra som fortfarande är i A-listan) består av över 300 olika träd- och växtarter.

Basar och gitarrer har ofta en greppbräda som är gjord av just rosewood. Så vad innebär detta för oss musiker som kanske har eller tänker skaffa instrument där delar är tillverkade av rosewood? Gitarrzombien hade en intervju med en medarbetare på Jordbruksverket som försökte reda ut det hela.

Ändringarna i lagen gör att alla rosewoodarter är listade vilket innebär att listningarna gäller om man importerar, exporterar eller rör sig med instrumentet utanför EU. Handlar man inom EU krävs att man kan visa upp att instrumentet kommit till EU och lagligt förvärvats innan den 2/1 –17. Egentligen är det heller ingen skillnad mellan A- och B-listade träslag. Däremot krävs CITES-intyg även om man handlar med A-listat rosewood inom EU medan B-listat rosewood inte kräver det. Men man skall ändå kunna visa upp att instrument med B-listat rosewood kommit legalt till EU innan 2/1 –17 eller efter detta datum om instrumentet har giltigt CITES-tillstånd.

Handlare måste alltså kunna visa att instrumentet förvärvats på laglig väg och dessutom måste de informera kunder om CITES-listan och skicka med ett intyg eller dylikt som visar på att instrumentet är legalt förvärvat.

På andrahandsmarknaden (privathandel) gäller samma sak. Även om du inte har ett kvitto är det egentligen inget problem. Försök visa på något annat sätt att man haft instrumentet innan 2/1 –17. Det kan man kanske göra genom att ha en inventarielista med bild eller på annat sätt visa att man ägt instrumentet innan de uppdaterade reglerna började gälla.

Enligt den svenska tolkningen för turnerande musiker är det heller inga problem inom EU. Reglerna tolkas att det är musikern i sig som reser i kommersiellt syfte (inom EU) i och med att publiken anses komma till konserterna för att se och höra artisten, inte för att se ett enskilt instrument. Men glöm inte att Norge och Schweiz inte tillhör EU bara för att de ingår i Europa. Vid resor för en musiker utom EU krävs alltså alltid import-/exporttillstånd. Det kan ansökas om hos Jordbruksverket och kostar 350 kr/instrument. Huruvida en artist reser med sitt instrument i kommersiellt syfte kan alltså vara en tolkningsfråga mellan länder. I USA kan de exempelvis ha en annan tolkning än inom EU. Alltså kan det vara bra att ta det säkra före det osäkra genom att och skaffa CITES-intyg, dvs. export-/importtillstånd, för sitt  instrument.

Det finns dock ett undantag i lagen där enskilda produkter av rosewood (dock ej A-listat) upp till 10 kg inte omfattas av listningen om det inte transporteras i kommersiellt syfte. Det innebär att jag som privatperson kan resa till exempelvis Norge eller USA på semester (utom EU) med sitt instrument (< 10 kg) utan att omfattas av CITES-reglerna.

Att bryta mot förbudet med handel och transport av rosewood i kommersiellt syfte kan dock ge både böter och i värsta fall fängelse.

Även om detta blev mycket klarare efter jag hörde intervjun med Jordbruksverkets medarbetare tycker jag ändå att det verkar lite krångligt trots allt. Men om man försöker koka ner kärnan i EU-reglerna så får vi följande för oss musiker:

  • Alla rosewoodarter är A- och B-listade från och med 2017-01-02
    • Brazilian rosewood finns på A-listan sedan 1947-03-03
  • CITES-intyg krävs vid import, export och transport i kommersiellt syfte till och från EU
    • A-listat rosewood kräver alltid CITES-intyg
  • Handel och transport inom EU kräver inte CITES-intyg men det krävs ändå ett bevis att instrumentet kommit legalt till EU innan 2017-01-02
  • Musikhandlare behöver kunna visa upp att instrument i lager har förvärvats på laglig väg innan 2017-01-02
    • Kunden måste informeras om CITES-listan och även få med intyg eller dylikt som visar på att det är lagligt förvärvat
  • Privatpersoner som säljer instrument måste skicka med kvitto eller något annat till köparen som kan styrka att instrumentet lagligt förvärvats före 2017-01-02
  • Turnerande musiker inom EU behöver inte ha speciella intyg om sitt instrument
    • Turnerande musiker utom EU behöver alltid CITES-intyg på sitt instrument
    • Glöm inte att även Norge och Schweiz är utom EU
  • Undantag i lagen gör att instrument med mindre än 10 kg rosewood inte omfattas av reglerna om det transporteras utan kommersiellt syfte
    • Därför kan jag som privatperson resa på semester utom EU och ta med mitt instrument
  • Att bryta mot förbudet kan ge både böter och fängelse
  • CITES-intyg för enskilda instrument kan ansökas om hos Jordbruksverket

Hoppas att regelverket klarnade. Gå gärna in på www.jordbruksverket.se och sök på termen “musikinstrument” för mer information.

Inventarielista_mall

Mall till inventarielista

Personligen har jag dokumenterat de instrument jag har förvärvat under mina år. Det är ett enkelt Word-dokument med en malltabell där följande information om respektive instrument finns nedskrivet:

  • Typ
  • Tillverkare
  • Modell
  • Färg
  • Serienummer
  • Bilder
  • Material
  • Pris
  • Inköpsdatum
  • Inköpsställe

I fältet för “Typ” anger jag vilken typ av instrument det gäller, tex. akustisk gitarr, elbas eller kontrabas. I fälten för tillverkare och modell skriver jag tillverkarens namn och instrumentmodell, exempelvis “Ernie Ball Music Man” och “Stingray 4”. I “Färg” och “Serienummer” beskriver jag både instrumentets färg (så gott det går) och noterar objektets serienummer om det finns tillgängligt. Via serienumret kan instrumentet i de allra flesta fall spåras till tillverkningsår. Som komplement till detta lägger jag in minst en bild på föremålet. Finns inte serienummer bör instrumentet dessutom dokumenteras med fler bilder som kan visa på unika detaljer, tex. en skada eller en ovanligt utsmyckning. Därtill har jag lagt in ett fält där jag även beskriver, så långt det är möjligt, de ingående materialen i mitt instrument. Till sist kompletteras listan med både mitt inköpspris och var det är köpt. Är det en musikaffär som sålt objektet till mig är det butikens namn, men är det en privatperson nöjer jag mig att skriva “Privatförsäljning”. Har jag sedan kvar ev. kvitton från inköpen så underlättar det bevisbördan ytterligare.

Låt oss inte hindras av de nya regelverken att musicera och utveckla vår arsenal av musikinstrument. Har vi bara koll på reglerna är det nog rätt enkelt att göra rätt. Och då minskar vi samtidigt onödigt slitage på vår natur. Det är väl bra? Se också till att du får med ett CITES-intyg om du köper ett nytt instrument.

2017-01-07 Posted by | Analys & Undersökningar | Lämna en kommentar

Rolling shutter-effekt på bassträngar, går det att åstadkomma?

För en tid sedan såg jag en märklig film på Youtube där en kille lade in sin Iphone 4, med filmfunktion startad, inuti sin akustiska gitarr och började spela på instrumentet. I filmen kunde man se att strängarna fladdrade mycket tydligt för ögat. På något sätt tycktes strängarnas vibration avbildas med hjälp av telefonens inbyggda kamera.

Denna effekt kallas “rolling shutter effect” och har att göra med digitalkamerans teknik att fånga bilder. Normalt sett brukar en filmkamera fånga varje bildruta direkt men vanliga digitalkameror fångar oftast pixel för pixel i rader uppifrån och ned på bildchipet. Det blir alltså en liten tidsfördröjning mellan varje bildpixel i varje filmruta och i det normala fallet brukar det inte vara några problem. Möjligtvis kan det vara ett problem då det som filmas innehåller snabba rörelser eller då kameran rör sig snabbt i sidled. Precis som när strängarna vibrerar.

Rolling_hutter_phenomena_fail_double_bassDet hela var väldigt spännande att se på film och givetvis funderade jag om det gick att åstadkomma på en bas också. Till att börja med samlade jag ihop några enheter med filmfunktion för att använda vid mitt försök: en Samsung Galaxy Tab 10.1, en Tab 7 2.0, en S4 samt en Iphone 5. Som försöksobjekt hade jag en elbas, en akustisk basgitarr, en stålsträngad akustisk gitarr, en nylonsträngad akustisk gitarr samt en kontrabas.

I belysningsskenet från halogenlamporna i rummet fick jag tyvärr inget bra resultat som påvisade denna “rolling shutter effect”. Oavsett elektronikpryl som användes vid filmningen och oavsett hur kameran hölls (vågrätt eller lodrätt) åstadkoms inget av värde. Det närmsta som kunde likna detta fenomen var då på kontrabasen filmades. Men det måste jag nog mer klassa in som interferensmönster och inte liknande det youtube-klipp som jag tidigare sett. Kanske var det felaktig och låg belysning eller var 50 Hz växelström till ljuskällorna boven i dramat?

Rolling_shutter_phenomena_bassNu på sommaren gjorde jag ett nytt försök utomhus och då i relativt starkt solljus. Då var jag utrustad med samma Samsung Galaxy S4 och en akustisk basgitarr. Döm om min förvåning, nu var det inga som helst problem att åstadkomma denna filmningseffekt och dessutom på olika strängar. Men jag var tvungen att hålla min S4 i lodrät position för att bildrutefångningen skulle ske på rätt sätt.

Resultatet blev mycket intressant att se på i den färdiga filmen, men även om man tar ut stillbilder från filmen så framträder resultatet tydligt. På filmen ser det ut som om det är ett filmtrick eller filmat i slow-motion och blir därför mycket underhållande att se på.

Men fick jag svar på min frågan om det gick att åstadkomma denna effekt med en bas? Jodå, visst tycker jag det. I rätt ljusförhållande och med rätt vinkel på kameran går det att få till en bra effekt. Inga problem!

2015-07-27 Posted by | Analys & Undersökningar | Lämna en kommentar

Statistik över basars färger

Ok, nu har jag än en gång slagit till och sammanställt undersökningsdata från www.pratabas.se. Denna gång gäller det hur vanligt olika färger på basarna förekommer ute hos gemene basspelare.

Färgstatistik_2015-01-21

Allt som allt var det cirika 224 basar i undersökningen och med lite god vilja har färgkategorier ställts upp enligt ovanstående resultatillustration. Bland annat innehåller “Burst” en blandning av olika färgtoningar och avser inte bara en sorts solblekning. Kategorin “Brun” innehåller en mängd olika färger med brun som gemensam nämnare. Metallicfärgerna är också lite svåra att få grepp om. Om jag tolkar alla svarande rätt skulle resultatmängden motsvara cirka 7-8 % basar med metalliclack.

Topplistan ser ut som följande:

Svart 26,3%
Burst 16,1%
Vit 12,5%
Röd 10,7%
Natur (trävit) 8,9%
Brun 6,7%
Blå 4,9%
Beige 3,1%
Grön 2,2%
Guld 2,2%
Lila 1,8%
Honung 0,9%
Orange 0,9%
Grå 0,4%
Gul 0,4%
Krom 0,4%
Mönster 0,4%
Pärlemor 0,4%
Rosa 0,4%

 

Statistiken visar således att “Svart” bas ligger ohotad i topp följt efter “Burst”, “Vit”, “Röd” och och ljus “Natur”. Jag undrar om det svarta övertaget beror på utbudet i butiker eller om det beror på faktiskt färgpreferens. Kanske beror det också på musikstil som spelas med instrumenten…

Håll till godo!

2015-01-28 Posted by | Analys & Undersökningar | Lämna en kommentar

Bass chemistry: The Bass Periodic Table

Julpyssel i all ära, men vad kan man inte göra med ett basrelaterat ämne under jul- och nyårshelgen. Det slog mig strax innan jul att parodiska systemet var fullt med fina bokstavsförkortningar som var och en skulle kunna relatera till något som rör basar och sfären runt kring detta. Sagt och gjort, delar av familjen engagerades och snart hade i princip hela det periodiska systemet förvandlats till The Bass Periodic Table.

image

Bass periodic table

1 H, HK Instruments
2 He, Henman
3 Li, Lighthouse
4 Be, Behringer
5 B, Blade
6 C, Roland Cube Bass
7 N, Noguera Basses
8 O, Orange
9 F, F-Bass
10 Ne, Neuser
11 Na, Nardelli Electric Basses
12 Mg, Mesa Boogie
13 Al, Alembic
14 Si, Samick
15 P, Peavey
16 S, Status Graphite
17 Cl, Clover
18 Ar, Aguilar
19 K, Kubicki
20 Ca, Carvin
21 Sc, Spector
22 Ti, Tokai
23 V, Vantage
24 Cr, Charvel
25 Mn, Music Man
26 Fe, Fender
27 Co, Cort
28 Ni, Novax Guitars
29 Cu, Crook Custom Guitars
30 Zn, Zon
31 Ga, Gallien Kreuger
32 Ge, Genta Guitar
33 As, Ibanez Ashula
34 Se, Squier
35 Br, B.C. Rich
36 Kr, Kramer
37 Rb, Rickenbacker
38 Sr, Music Man Sabre
39 Y, Yorkville
40 Zr, ZZ Ryder
41 Nb, Neubauer Guitars
42 Mo, Modulus
43 Tc, TC Electronic
44 Ru, Fender Rumble
45 Rh, Richwood Guitars
46 Pd, Pedulla
47 Ag, Ampeg
48 Cd, Chandler Guitars
49 In, Indie Guitars
50 Sn, Tech 21 SansAmp
51 Sb, Sandberg
52 Te, Jay Turser
53 I, Ibanez
54 Xe, Xotic Basses
55 Cs, Peavey Cirrus
56 Ba, BassLaB
57 La, Lakland
58 Ce, Celinder
59 Pr, Prat Basses
60 Nd, Ned Steinberger
61 Pm, Phantom Guitars
62 Sm, Ken Smith Basses
63 Eu, Eugen Guitars
64 Gd, Godin
65 Tb, Gibson Thunderbird
66 Dy, Diasy Rock Guitars
67 H, Hohner
68 Er, Elrick Bass Guitars
69 Tm, Tecamp
70 Yb, Yamaha Basses
71 Lu, Laurus Basses
72 Hf, Höfner
73 Ta, Tobias
74 W, Warwick
75 Re, Retrovibe
76 Os, Odyssey Bass
77 Ir, Italia Guitars
78 Pt, Yamaha TRBJP2 (John Patitucci Signature Bass)
79 Au, Gould
80 Hg, Heinsguitars
81 Tl, Trace Elliot
82 Pb, PrataBas.se
83 Bi, Birdsong Guitars
84 Po, Phil Jones
85 At, Artisan Bass Works
86 Rn, Rob Allen Guitars
87 Fr, Fodera
88 Ra, Ray Raminez Basses
89 Ac, Acoustic
90 Th, Takeharu
91 Pa, Parker Guitars
92 U, Unicorn
93 Np, National Reso-Phonic Guitars
94 Pu, Paul Reed Smith Guitars
95 Am, Ambush Custom Basses
96 Cm, Tom Clement Instruments
97 Bk, Barker Vertical Bass
98 Cf, C.F. Martin & Co
99 Es, EBS
100 Fm, Fleishman Instruments
101 Md, Meloduende Guitars
102 No, Nordstrand Guitars
103 Lr, Laurus Basses
104 Rf, Rotosound Funkmaste Bass Strings
105 Db, Double Bass
106 Sg, Schecter Guitars
107 Bh, B. Hefener Company
108 Hs, Hagström
109 Mt, Maton Guitars
110 Ds, Davidsson Guitars
111 Rg, Rogue Bass Guitars
112 Cn, Conklin Guitars
113 Uut, –
114 Fl, Flea Bass
115 Uup, –
116 Lv, Lightwave Guitars Saber VL
117 Uus, –
118 Uuo, –

Den som läser listan märker att vi gick bet på några "grundämnen" vilka blev för svåra att hitta motsvarigheter tilll inom basvärlden. Men 96,6 % täckningsgrad måste väl ändå vara helt okay, eller?

Håll till godo med vårt julpyssel!

www.ptable.com

2015-01-16 Posted by | Analys & Undersökningar | Lämna en kommentar

%d bloggare gillar detta: