Basgitarr

Utrustning och tips

Galli Strings Black Nylon Bass G77

Första gången jag såg och fick prova svarta nylonbelagda bassträngar i en musikaffär i Luleå någon gång runt 1995-1996 ungefär. I butiken hade de en bas med såna strängar och det var helt nytt och spännande för mig. Vad jag vill minnas var det rätt häftigt både med färgen och känslan när man spelade på instrumentet. Tyvärr provade jag inte spela på basen inkopplad i förstärkare då.

Gallistrings_Blacknylon_G77_1Nu såg jag i min lokala musikaffär att de hade den här typen av strängar hemma på hyllan och dessutom av märket Galli Strings. Galli har verkligen tidigare gjort starka intryck på mig med sina bassträngar och då kunde jag inte motstå att köpa de svarta nu.  

Paketet Black Nylon Bass G77 finns för både fyra-, fem- och sexsträngade basar och tillhör definitivt inte de billigaste strängarna att köpa till sin bas. Strängpaketet för fyrasträngad bas är lite tjockare än vanliga mediumsträngar, .055”, .075”, .100” och .115”, och i exempelvis det femsträngade setet (G77-5) tillkommer en .130”-sträng. Jag tror nog att det är vanliga mediumsträngar som blir lite tjockare med plastbeläggningen. Längden är heller inget problem även om basen kan strängas genom kroppen vid stallet och/eller om mensuren sträcker sig upp mot 35”.

Gallistrings_Blacknylon_G77_2

Galli:s Black Nylon-strängar för bas bygger på en grundsträng av rostfritt stål med svart nylonöverdrag. Jag skulle nog tro att strängarna i grunden är slipade för de är väldigt släta. Den framstående känslan är att de får en distinkt styvhet samtidigt som de har en mycket härligt fingerkänsla. Det är verkligen ingen gummisträngskänsla i fingrarna här. Att glida mellan tonerna blir därför mycket enkelt och helt utan strängljud.

Galli själva påstår att de kan få en bandlös akustisk bas att låta likt en kontrabas, men det återstår att bevisa. Sen finns det såklart mer finesser med att ha nylonklädda strängar på bandlös bas då de inte nöter lika hårt på greppbrädan som vanliga rundspunna strängar kan göra. Strängarna skyddas dessutom mot smuts och eventuell korrosion vilket gör att de borde räcka mycket, mycket längre än vanliga strängar, till och med längre än andra belagda strängar.

Gallistrings_Blacknylon_G77_3Söker man på internet efter “tape wound bass guitar strings” beskrivs ljudet i basen med såna strängar som fylligt och varmt. Och nu med facit i hand så verkar det stämma alldeles utmärkt.

Men för att inte gå händelserna i förväg så tar jag det lite från början: När paketet med strängar packades upp möttes jag av helt svarta strängar. Det blir faktiskt lätt en känsla av lakritsrem men utan den karakteristiska doften av lakritsrot. Jag känner inte någon minsta antydan till gummiaktig klibbighet, och det är bra! När basen sedan var försedd med strängarna kändes det också väldigt bra och ledigt att spela på basen akustiskt med alla fingerspeltekniker. Känslan är “otäckt” naturlig och jag tänker inte alls på att de är nylonbelagda släta strängar. Dock märker man att det där metalliska krispet/bandskramlet på toppen av frekvensspektret saknas, eller åtminstone upplevs rätt dämpat.

När basen sedan kopplas in i förstärkare blir det faktiskt en helt annan ljudbild än vad jag föreställde mig när basen spelades akustiskt; här blir ljudbilden komplett i hela registret. Möjligtvis blir den allra högsta briljansen naturligtvis något dämpad, men jag väljer nog att kalla det “fylligt och varmt”, precis som beskrivningen på internet talade om. Strängrasslet mot banden minimeras och överlag känns det som att strängarna är rätt förlåtande. Tonen har lång sustain och dämpas inte av så mycket snabbare än en “vanlig” bassträng. Ljudet blir mycket snyggt oavsett spelteknik (tex. fingerspel, spel med tumme eller flagioletter). Givetvis är detta inte den helt optimala strängen för slap som, i princip, kräver metallisk kontakt, men det går att spela slap om det skulle behövas. Fortfarande blir jag lite förundrad över den trevliga känslan i ljud och känsla.

Ok, nu var det dags för ett mer skarpt test där basen togs med till ett storbandsrep. Och det visade sig även här att strängarna gjorde väldigt bra ifrån sig. Den där varma tonen fyller ut stobandsjazz på ett mycket trevligt sätt men jag kan nog tycka att det går att spela musik inom de flesta genrer med Galli Black Nylon, man behöver inte bara tänka jazz. Med basen inkopplad i förstärkaren var det bara att tuta och köra med de flesta kontrollerna i 12-position samt hålla alla reglage på basen i mittenläge. Vill man kan man med fördel dra ned en aning på lågbas och öka lite lågmid, men det är en smaksak. Däremot skulle jag nog behöva justera halsen och instrumentets intonering en aning då basen utrustades med dessa strängar. Det borde man ju ändå göra oavsett när man byter märke och typ av sträng till sin bas. Så det blir nästa steg för mig.

Jag blev väldigt förtjust i dessa svarta bassträngar från Galli Strings. Strängarna ger en helt annan känsla än slipade strängar och jag glömmer bort att det är just nylonklädda och annorlunda strängar än vad jag normalt sett är van med. De är dock lite kostsamma, men tänker man på att det inte behövs bytas strängar lika ofta så går man nog “på plus” rätt snart. Mitt minne från 23-24 år sedan stämde alltså rätt bra, det är supertrevligt att spela på Black Nylon-strängar. De är dessutom rätt snygga på min röda bas. Prova gärna ett strängset själv!

www.gallistrings.com

Annonser

2019-04-06 Posted by | Strängar | Lämna en kommentar

EBS Titanium Nickel TN-MD4

EBS_Titanium_Nickel_TN-MD4

Nu var det dags att prova nytt: i somras hade EBS en drive där man fick prova strängar med rejäl rabatt. Dealen var “köp 2 betala för 1” och jag fastnade för deras Titanium Nickel och mediummodell (TN-MD4) motsvarade de strängar jag brukar ha på min MusicMan Stingray 4 (dvs. 0.045, 0.065, 0.080 samt 0.100”). Hittills har jag bara kört Ernie Ball Super Slinky Bass eftersom de är standard från fabrik och att jag även trivts med dem. Det var alltså dags att ta fram basmekarbänken och en strängvev för att genomföra strängbytet.

Jag provade basen direkt efter uppstämning genom att koppla in instrumentet i min EBS Drome 12. Egentligen har jag heller inga som helst justeringar av EQ på varken bas eller förstärkare förutom att character-knappen, som vanligt, är intryckt på den senare. Lite subtil kompressor är också aktiverad.

Första intrycket är att fingerkänslan är sig alldeles lik de strängar jag brukar ha. Vid fingerspel låter Titanium Nickel-strängarna nästan som inspelade med bra botten och samtidigt bra kärna i nedre mellanregister. Faktiskt mer botten än Super Slinky Bass. EBS-strängarna är heller inte alls så fissliga som nya strängar brukar vara, dvs. inte så extremt metalliskt klingande. Även vid tumspel behålls denna klang och ett mer vintage sound går att frambringa ganska lätt. Men tar man fram slap-tummen erhålls ett fantastiskt modernt slapljud med hela frekvensregistret som jag är van vid från min Stingray. Här kommer den metalliska klangen till sin rätt i en väldigt sammanhållen ljudbild, bra! Av någon outgrundlig anledning är det på något sätt två olika strängar på basen beroende om jag spelar med fingrarna/tumme eller slap. Det här verkar för bra för att vara sant! Det har jag faktiskt inte varit med om tidigare. Hur fungerar spel med plektrum då? Jorå, här får jag också ett fylligt basljud med både botten och mellanregister. Diskanten är inte lika framträdande som vid slap men de nya strängarna har trots allt en fin topp också som skimrar.

Av namnet att döma är det lätt att tro att strängarna är gjorda i titan. Men den amerikanska, högkvalitativa stålkärnan är dock lindad med nickelpläterad ståltråd på ganska konventionellt sätt. EBS hävdar att de har en mjuk yta tack vare den hårda lindningen. Detta skall också bidra till ökad spelkomfort och bra livslängd. Livslängden kan jag dock inte verifiera än, men spelkänslan är det inget fel på. Jag trivs som fisken i vattnet med dessa strängar.

Jag blev mycket positivt överraskad av strängarna från EBS. De låter nästan lite inspelade utan att vara “trötta” fastän de är nya och gör basen verkligen rättvisa. Dessa Titanium Nickel-strängar kommer att sitta kvar på min Stingray under en lång tid. Jag gillar dem skarpt och kan verkligen rekommendera dem.

www.ebssweden.se

2016-10-12 Posted by | Strängar | Lämna en kommentar

D’Addario HP610 3/4M Helicore Pizzicato

DAddario_HP610Eftersom jag är relativt ny på kontrabas är jag inte heller expert på strängar till ståbasar. Men efter att ha fått min kontrabas justerad och försedd med helt nya strängar verkade basen vara som ett helt nytt instrument. Så denna artikel skall inte ses som en regelrätt recension av strängar utan mer som nertecknande av mina begränsade erfarenheter därav.

När jag köpte in nya strängar till min Leonardo hade jag åtminstone två val att göra: antingen skulle jag kunna köpa strängar som var jättedyra i förhållande till basens inköpskostnad eller så skulle jag kunna köpa mer prisvärda strängar. Hur som helst skulle de dåliga originalsträngarna i aluminium visa sig vara mycket dåliga i jämförelse med de nya HP610 3/4M Helicore Pizzicato från D’Addario. Originalsträngarna hade till och med en tendens att gå upp i pitch underifrån vid varje anslag.

Av vad jag kunde utläsa om dessa Helicore Pizzicato innan köp var det ett bra set strängar som hade fått mycket bra vitsord och skulle enligt dessa även passa de flesta musikstilar och i synnerhet för pizzicatospel (dvs. fingerspel). Som tur var verkade de också ha en rätt bra stråkrespons också. Alltså ett rätt bra val för mig som kan tänkas spela lite av varje på min kontrabas.

Just dessa strängar har “medium-tension” och passar basar med 1060 mm mensur (41 3/4”), dvs. 3/4-instrument. Givetvis har D’Addario även modeller för andra storlekar av instrument och både hög och låg “tension” också. Som vanligt har företaget tillverkat strängarna i USA.

Just när strängarna var helt nya återfanns det där “nysträngsljudet” som man får på elbasar med nya strängar, men nu när det gått några veckor börjar den lätt metalliska klangen mattas av och ljudet blir mer och mer likt det ljud jag förknippar med kontrabas. Inte för att “nysträngsljudet” var fel, det var bara lite oväntat i mina öron. Det är faktiskt ett trevligt ljud i strängarna även när de är nya. Tonen upplevs ändå som varm och klar mellan strängarna och över hela registret. D’Addario har jobbat med att minska den interna dämpningen i strängarna för att få så lång utklingning som möjligt. Jag tycker också att de känns rätt lättspelade, speciellt med perfekt justerad översadel på basen. Jämfört med originalsträngarna får nu ljudet rätt pitch från allra första stund vid anslaget, precis som det skall vara.

Eftersom dollarn verkar sänkts i förhållande till den svenska kronan och därmed har strängar från USA blivit väldigt prisvärda i jämförelse med motsvarande strängar från andra tillverkare.

Som färsking på kontrabas verkar jag ha köpt rätt strängar till min kontrabas, både prismässigt, ljudmässigt och i spelkänsla. De är lättspelade och ger det där rätta kontrabasljudet. Jag är mycket nöjd!

2016-05-11 Posted by | Kontrabas, Strängar | Lämna en kommentar

GHS Bass Boomers P3045 Piccolo

De här speciella bassträngarna från GHS har jag haft länge. Redan för flera år sedan fascinerades jag av just piccolobasen och dess ljud och användning inom musiken. Även om jag försökt undersöka vilka basar som skulle kunna passa till detta och vad för strängar som fanns att köpa, tog det många år innan jag själv fick tillfälle att spela piccolobas. Det är faktiskt lite svårt att få tag på strängar och först hade jag för avsikt att köpa strängar från D’Addario men hittade i stället testobjekten från GHS då basisten Bernard Harris hade avtal med dem. Men i och med att jag själv byggde ihop en piccolobas kom dessa strängar väl till användning trots att de funnits i mitt strängförråd en längre tid.

GHS_Bass_Boomers_P3045Egentligen är det inte konstigare än att GHS Bass Boomers P3045 Piccolo, i princip, motsvarar de fyra tjockaste strängarna från en elgitarr där längden har anpassats till basens längre mensur och strängändens lilla klump har gjorts lite större för att anpassas mot basstallets större stränghål.

P3045 består av tre rundspunna strängar med tjocklekarna 0.050”, 0.040”, 0.030” samt en ren nickelplätterad stålsträng om 0.018”. GHS anger att strängarna är Long Scale Plus och klarar alltså minst 34” mensur hos instrumentet.

Egentligen är det inga problem att stränga upp basen med dessa strängar. Jag behövde inte ens byta sadel mot ett med smalare strängspår. Givetvis rekommenderas viss justering av hals, stränghöjd och intonering efteråt. Men relativt enkelt är det! Möjligtvis är den enkla stålsträngen lite mer bångstyrig när det gäller att linda upp sig snyggt på stämmekanikens strängstolpe, men det går det också.

När strängarna väl sitter på plats och man börjar spela på dem, fick åtminstone jag en lite märklig känsla i kroppen. Strängarna är naturligtvis stämda en oktav högre än vad en normal fyrsträngad bas brukar vara. Fingrarna flyger fram och toner skapas men öronen och huvudet är inte direkt van att det skall låta en oktav högre än “normalt” på basen. Men efter en stund vänjer man sig med det också.

Det akustiska ljudet är det inget fel på. Det är inte riktigt så metalliskt klingande som vanliga bassträngar brukar låta direkt ur förpackningen. Men en god klang med ett framträdande ljud hittade jag direkt utan att basen var inkopplad.

Med instrumentet inkopplad till förstärkare kom dessa strängar väl till pass och gjorde min piccolobas mycket levande. Det finns en kärna i ljudet som verkligen lyfter fram melodispel både långt upp och lång ner utefter halsen. Även ackord blir mycket effektfullt att spela med dessa strängar. Nu kan greppen tas utöver hela halsen utan att det blir grötigt vilket även gör att ackorden kan fylla lite olika funktioner och känsla beroende var de tas. Givetvis blir det lite mer spretande med fingrarna längre ut på halsen eftersom både avstånd mellan band och avstånd mellan strängar är avsevärt längre än på en elgitarr. Efter en stund har den märkliga känslan av att spelet med fingrarna inte stämmer med ljudet som kommer ut ur instrumentet, övergått till ett “självklart”. Det enda som jag upplever att strängarna fungerar speciellt bra till är just slap. Men det var också mycket väntat. Det finns ett klart samband med ljudet hos en elgitarr, men detaljerna skiljer sig en del åt. Antagligen har det att göra med den längre mensuren hos en elbas, mickarna och elektronikens karakteristik samt förstärkarens egenskaper. Att just elgitarr låter annorlunda genom basförstärkare än genom en dedikerad gitarrförstärkare har jag upplevt flertalet gånger.

Givetvis kunde jag inte låta bli att koppla in min EHX Memory Toy och spela en lång, lång stund. Kombinationen piccolobassträngar med ett lätt snedstämt och kort delay, får melodislingan att träda fram med en stor portion luft och klarhet. Effekten passar även bra till ackordspel.

Utan att ha provat flera olika tillverkares strängar avsedda för piccolobas, är jag nog beredd att ge dessa strängar från GHS ett högt betyg. Att de dessutom är ganska billiga, i jämförelse med andra märkessträngar för piccolobas, gör det inte sämre. Köp gärna ett set piccolosträngar från GHS om du har möjlighet till det, man vet aldrig när man behöver stränga upp en piccolobas!

www.ghsstrings.com

2015-11-08 Posted by | Strängar | Lämna en kommentar

Galli Strings Rock Star Bass RSB52 Medium

Egentligen var jag ute efter ett set D’Addario EXL-170-5SL. Men i min lokala musikbutik hade de inte super-long scale (SL) och den femsträngade versionen av strängarna hade de inte alls hemma. Peavey Cirrus 5 BXP med strängfäste genom kroppen kräver lite längre strängar har det redan visat sig

GalliStrings_RSB52Som tur var hade de ett set Galli Strings Rock Star Bass RSB52 Medium på butikshyllan. Personalen nämnde att de var avsedda för basar med upp till 36” mensur och var tillverkade i Italien. “Perfekt” tänkte jag, det kan man ju testa. I alla fall kan de lösa strängarna provläggas mot basens kropp för att se om de är tillräckligt långa. Strängarnas tjocklek var ändå perfekta (.045, .065, .085, .105, .125) och europeiska strängar verkar lite kul att prova.

Det handlar som nickelpläterade rundspunna strängar med hexagonal kärna. De skall enligt uppgift ge en strudlande klangfärg med en snygg metallisk känsla och ge en lång livslängd.

Ok, sagt och gjort: strängarnas längd var i det närmaste perfekta för Cirrus-basen. Monterade och klara gav de en härlig nysträngskänsla med ett jättetrevligt akustiskt klingande ljud med – enligt reklamen – metallisk underton.

Med basen inkopplad till förstärkare (och Boss ME-50B därmellan) återkom den snygga metalliska klangen men även ett ljud som innehåller hela det önskade frekvensregistret i basen. Min spontana reaktion är att de är relativt lika D’Addario:s strängar men mindre “zingig” från start, dock utan att för den skull vara luddig. Kanske är det en något lägre strängkraft i dessa Galli-strängar, men det gör ingenting. B-strängen klarar sig också superbra i jämförelse med de övriga strängarna. Den fokuserade tonen återfinns i hela registret oavsett om man spelar fingerspel eller slap. Jag tror att slap-spel på Cirrus:en aldrig har låtit så bra som med dessa strängar. Finemangs, eller hur!

Kanske fick den redan goda tonen i basen ett kick framåt. RSB52-strängarna låter nog lite bättre än D’Addario EXL till detta ändamål, även om de senare inte alls är dåliga på något sätt. Galli-strängarna är i och för sig lite dyrare än D’Addario-strängarna (ca 16 % när jag kollade sist), så möjligtvis kan det vara ett argument för att köpa en av modellerna. Däremot kan jag än inte uppskatta livslängden hos RSB52-strängarna ännu.

Ja, vad kan man mer säga? Man kanske inte skall ta designen hos dessa Galli-strängar i direkt jämförelse med italiensk utsökt design och stil så som kläder, sportbilar eller god mat, men det verkar som om italienarna kan göra strängar. Jag gillar dessa strängar skarpt och förmodligen kommer det att köpas in fler sådana set när det är dags att byta strängar nästa gång.

www.gallistrings.com

2013-07-09 Posted by | Strängar | Lämna en kommentar

%d bloggare gillar detta: