Keith McMillen Instrument Batt-O-Meter

Vem har inte undrat när laddningen i basens batteri skall ta slut? Personligen har det hänt att jag varit slö och inte bytt batteri innan spelningar och givetvis har det också hänt att batteriet tagit slut mitt under en spelning. För att råda lite bot på problemet använder jag mig av en batterilogg för att hålla koll på batteribyten och bäst-före-datum, men ibland blir det inte som planerat ändå.

Under en semesterresa råkade jag bläddra i ett nummer at Bass Player Magazine. I en annons från företaget Keith McMillen Instrument visade Victor Wooten upp en apparat som kallades för Batt-O-Meter. Självklart blev jag nyfiken av produkten och kollade upp saken när jag kommit hem. Nu visade det sig att företaget varit förutseende nog och konstruerat en produkt som kombinerar en spänningsprovare med ett system för att förutsäga batterilivslängd hos batteridrivna basar och gitarrer. Apparaten fungerar även tillsammans med effektpedaler.

Batt-O-Meter:n innehåller alltså ett automatiskt mätinstrument med mycket hög impedans och autoskalning av mätområdet. En liten mikrodator kontrollerar mätningen av både spänning och ström. Först mäts batterispänningen och i steg två mäts systemets momentana strömförbrukning. Ett litet relä slår om mellan de två mätlägena. När väl dessa värden finns registrerade, interpoleras antalet kvarvarande driftstimmar från en tabell. Olika batterityper (alkaliska, laddbara eller zink/kol-batterier) har olika karakteristiska tabeller.

Den uppenbara finessen med ett sånt här mätinstrument är att man kan mäta och bestämma återstående livslängd hos batteriet i basen. Men i förlängningen (och teorin) skall man även behöva byta batteri mer sällan, vilket i sig ger minst två bieffekter: billigare driftskostnad i och mer optimerat utbyte av varje batteri samt mindre miljöpåverkan. Eftersom Batt-O-Meter:n även kan mäta uppladdningsbara batterier, optimeras även dessa batteriers laddningscykel och batterierna räcker längre.

Apparaten kommer lite spartanskt förpackat, inplastad med pappbaksida i en displayförpackning. Själva pappbaksidans båda sidor innehåller en förenklad, men tillräckligt, utförlig manual. Vill man ha den kompletta manualen får man ladda ner den från företagets hemsida. Batt-O-Meter:n mäter 57x85x30 mm och framsidan pryds av en tresiffrig display och lite reklam. Vänstra kanten innehåller reglage för batterityp och ”utförandeknapp” (Hold to test). På apparatens högra sida finns även poler för att mäta batterier direkt. Såväl 1,5- och 9 V-batterier stöds. På produktens framsida sitter själva anslutningssladden med det speciella kontaktdonet som Keith McMillen Instrument har valt att kalla Power Probe. Med denna specialplugg (i stereoutförande) är det möjligt att mäta spänning och strömförbrukning utan att basen eller effektpedalen slås på. Kontaktdonet har nog en liten underdimension jämfört med vanliga kontakter från tex. Neutrik. Men det påverkar tydligen inte kontakten i instrumenten. På apparatens baksida återfinns ett ordinärt utrymme för ett internt 9 V batteri. Batt-O-Meter:ns plastytterhölje och anslutningskabel känns gedigen men reglaget för batterityp kan kännas lite plastigt. Utförandeknappen däremot känns väldigt gedigen och tillförlitlig.

Handhavandet är egentligen busenkelt: välj batterityp, plugga i basen/effektpedalen och tryck på utförandeknappen. Fungerar allt som det skall får man feedback direkt i displayen genom att den visar uppskattad återstående driftstid. Pluggar man inte i Power Probe:n i sitt instrument, visar displayen i så fall återstående livslängd hos det interna batteriet i procent. Vill man av någon händelse testa litiumbatterier skall mätinstrumentet vara inställt på “laddbart batteri”.

Då basen har en “normalt” kopplad aktiv elektronik skall allting fungera perfekt. Det gör den också i de allra flesta fall. Exempelvis på basar med EMG, Wilkinson eller Kent Armstrong elektronik/mikrofoner fungerar det klockrent. Däremot har jag haft lite småproblem att få Batt-O-Meter att läsa av Ibanez SR2010ASC Ashula Bass batteristatus. Felmeddelandet PL6 i displayen visar att kopplingen inte är helt “rätt” för Batt-O-Meter-avläsning. Men på tillverkarens hemsida kan man läsa att det ibland går att åtgärda genom att enbart stoppa pluggen halvvägs eller två tredjedelar in i instrumentet. Vips så gick batteristatusen i SR2010ASC också att avläsa! Peavey Cirrus med sina 18 V driftspänning går att avläsa, men då mätinstrumentet skala bara räcker till 10.23 V blir det också det högsta spänningsvärdet uppmätt. Huruvida den uppskattade återstående driftstiden är korrekt i detta fall står inte i manualen. Tyvärr fick jag dock inte några mätresultat från vare sig en MusicMan Stringray eller en Ibanez akustisk bas.

Det är faktiskt lite kul att använda Batt-O-Metern. Reläet som slår om mellan spännings- och strömförbrukningsmätning klickar till då mätområdet ändras. Jag kan också förstå varför produkten fick en utmärkelse på NAMM 2010; att minska sin egen batterikonsumtion med både sparade slantar och förbättrad miljö är ju en helt smått genial idé. Att man dessutom inte behöver ta ut sitt batteri ur basen underlättar ju handhavandet rejält. Tyvärr fungerar enheten inte på alla instrument beroende på hur elektroniken är kopplad.

Vill du ha en lättmanövrerad produkt för att kontrollera batteristatus i din bas eller effektpedal, då är Keith McMillen Instrument Batt-O-Meter något för dig. Batt-O-Meter:n är lite kostsam men slipper man stå på scen och höra hur batteriet snabbt slutar leverera ström till basens elektronik, känns produktens pris överkomligt. Som grädde på moset kan man kolla batteristatus i en gitarr också…

www.keithmcmillen.com